Där det händer

Exakt när det hände vet jag inte, men jag har gått från att vara totalt frågande inför det faktum att utbildning nämns i varje utvecklingsdiskussion till att numera bli alldeles salig i blicken när jag ser en skolbyggnad eller barn som i för stora skoluniformer traskar med bestämda steg mot ännu en dag av utbildning. Förut hade jag aldrig träffat någon som inte fått gå ens några år i grundskola, sedan jag flyttat till Etiopien händer det desto oftare. Och det är så tydligt vad som händer med flickan som hjälper grannarna med matlagningen istället för att lära sig att skriva och räkna. Hon växer inte riktigt som andra barn. Flickan som däremot får lära sig, hennes nyfikenhet blir större för varje dag och det verkar som att ingenting kan stoppa henne. En av de anställda på den lilla restaurangen flackar med blicken när hon inte kan räkna ut den totala summan av middagsgästernas injera och istället tvingas ropa på hjälp från köket. Fruktförsäljaren däremot, han meddelar utan problem priset, men tvekar heller inte att ta till miniräknaren när han inte kan hålla koll på vad all banan och avokado och ananas egentligen kostar. För det är inte kunskapen som är grejen, det är människan.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s