Om antikonsumism som beredskap

De senaste sju åren har jag jobbat medvetet på att inte konsumera mer än nödvändigt. Ibland för att jag inte behöver grejerna, ibland med tanke på miljön och ibland i solidaritet med dem som inte har råd att leva ett liv med konstant nya prylar. Och så sjukt nöjd jag är med det valet nu när jag inte längre behöver anstränga mig för att inte shoppa. Nu, när vi två precis har blivit tre och inkomsterna är rätt låga ur svenska mått mätt. Friheten att inte vilja köpa nytt gör den här perioden betydligt mer njutbar – en slags krisberedskap kom liksom på icke-köpet.