Tjejerna är på gatan för att männen är där

Det är väldigt lätt att stirra sig blind på dem vi försöker guida från prostitution till ett något som är värt att kallas liv. Det är projektmål, en tjej som är sjuk, budget, inköp, en tjej som har en massa ekonomiska skulder, schema, en tjej som är bra på att sjunga.

Men om vi stannar där, aldrig ser längre, missar vi hela grundproblemet. Synen på kvinnan, flickan, och hennes ställning i samhället. ”Tjejerna är på gatan för att männen är där”, som en i vårt arbetsteam sa. Problemet är inte utbudet, problemet är efterfrågan, och hur smärtsam är inte den insikten. Om vi ska lyckas bli arbetslösa kan vi inte stirra oss blinda på de unga kvinnor som säljer sina kroppar, vi måste börja fokusera på de strukturella problem som gör det möjligt.

Och i jämförelse verkar 15 före detta prostituerade som en väldigt enkel match.

Om jag hade pengar

Fyra rosa plaststolar, tre mot en. Nio tjejer kommer in för att sätta sig i den ensamma stolen och en efter en svarar de på frågor som ska hjälpa oss ta beslut om vem som ska få en plats i årets Deboragrupp. Namn, ålder, födelseort, eventuella barn – vissa frågor går snabbt medan andra kräver mer eftertanke.

Varför började du med jobbet du nu jobbar med?

Ett snabbt andetag, sen kommer svaret, fattigdomen kläs i ord. Jag hade inga pengar. Jag jobbade på ett café men pengarna räckte inte till både hyra och mat. Sen var det en kvinna som gav det här förslaget och jag sa nej, men sen efter ett tag märkte jag att jag inte hade något alternativ så jag började ändå.

Om variation och pengar

På avstånd – i facklitteratur, på TV, i filmer – kan fattigdom verka rätt enhetligt. Enkla problem med enkla lösningar, och så väldigt ofta verkar det handla om unga tjejer och så väldigt sällan om medelålders män. Verkligheten är som alltid mer komplex, de problem man vill förstå visar sig alltid innebära så mycket mer än man tidigare trott.

Hemlöshetsproblematiken är ett tydligt exempel; i Sverige fick jag lätt för mig att ”gatufolket” är en massa människor som bor i kartonger och äter sopor, när en bostadslös person antingen kan vara en tonårig kille som går i skola och har gymkort eller en blind trebarnsmamma som tigger. Samma sak med prostitutionen. Addis Abeba är en stad med enorma klyftor, vilket också visar sig bland de prostituerade. Vissa håller till på finare gator, där de kan tjäna 800 birr (320 kr, en hyfsad månadslön) på en kväll och på så sätt hålla sig ifrån jobbet tills pengarna tagit slut och plånboken behöver fyllas. Andra tillbringar varje natt i gränder av lägsta standard och tjänar inte många ören per man.

Det lutar åt att den blivande Deboragruppen till stor del kommer utgöras av tjejer från den lyxigare delen av prostitutionsskalan, vilket betyder att vi måste vara mer tydliga än någonsin när vi pratar om pengar. Som min kollega så klockrent uttryckte det till några av tjejerna; Pengar kommer inte att lösa era problem – ifall de kunde det hade ni redan nått perfektion.

Utmaningarna

Att försöka sig på att skapa möjligheter för en tjej som blir våldtagen för pengar innebär inte helt oväntat en del utmaningar. Två av de allra största är försörjning och relationer.

En prostituerad kvinna är inte arbetslös. Hon har ett jobb, men det jobbet är för hennes hjärta, kropp och liv det sämsta tänkbara. Medan det i andra fattigdomsrelaterade problematiska områden är lätt att se hur ökad sysselsättning löser upp rätt många knutar blir prostitutionen en labyrint att krångla sig ur. Hon måste fortsätta jobba, men absolut inte med det hon gjort de senaste åren. För att komma i närheten av framgång på detta område är vi helt och totalt beroende av upprättelse, honom som upprättar, då ett helat hjärta och en återvunnen integritet är en förutsättning för att en kvinna ska välja att försörja sig på dagtid istället.

Sen; tycker du alltid det är lätt att ha relationer? Med din arbetskompis eller fru eller kille eller bästis eller granne eller vemsomhelst, är det alltid lätt? Troligtvis inte. Lägg då till detta grundläggande ”relationer kan vara lite knepiga” en traumatisk uppväxt, drogproblem, noll år i skolan, en vardag då du misshandlas fysiskt och psykiskt och annat som hör prostitutionslivet till. Där kan vi snacka utmaning, med samma krav på upprättad självbild, förlåtelse och utbildning. Börja om från början, försöka göra rätt. Hej kära vän. Du är en unik skapelse. 

”Det finns inget arbete”

Sorgeveckorna efter Meles Zenawis död märktes tydligt i hela staden, ända till prostitutionen. För när det enbart spelas musik som passar att gråta till står barerna tomma – ”ingen vill ju dricka om det inte spelas någon musik”. Frånvaro av fylla innebär i sin tur att efterfrågan på prostitutionsmarknaden minskar drastiskt.

Efter begravningen spelas musik som vanligt igen, med den troliga konsekvensen att barerna återigen fylls, män super sig fulla och oundvikligen är två veckor av arbetslöshet över.