40 000 hushåll

Nackdelen med att bo i en något överbefolkad stad är att man lättare går med strömmen – det är lättare att tänka ”om jag låter bli att spotta tuggummin i diken bidrar jag till en renare stad” i Piteå än i Addis Abeba. Och eftersom det sällan finns så många valmöjligheter när det gäller transport, mat eller varmvatten tappar miljöaspekten sin vikt. Konsekvenserna av klimatförändringarna märks dock tydligt och många är de pannor som rynkas när regnperioderna envisas med att komma försent eller för tidigt. För så var det ju aldrig när jag var ung, och så vidare.

Med det sagt har miljön och dess sköra gestalt kommit närmre mitt medvetande samtidigt som möjligheterna att faktiskt bidra till något gott – eller snarare, att inte bidra till något dåligt – förändrats. Kanske blir jag därför lite extra glad för förändringar på högre nivåer, på bynivå och 40 000-hushållsnivå. Och när kalaset äger rum i Blåsmark blir det ju inte direkt sämre!

Länk

Kom till länken genom att klicka på bilden!

Så sjukt lokalproducerat

Ur miljösynpunkt brukar jag vara rätt nöjd med vad som finns på min tallrik, då en syltburk med arabisk text på är ungefär det enda i vårt kylskåp som inte producerats i Addis Abeba med omnejd. Men i Bukona fick jag tänka om.

Att dricka mjölk sittandes i samma gräshus som ursprungskon själv, eller äta ägg med en kyckling sittandes på ens högra fot. Vad slår det?