Varför väljer du att lida här istället för att leva ett bra liv i Sverige?
Frågan kommer nästan aldrig från en svensk mun, men nästan alltid från en etiopier. Inte heller får jag frågan ställd direkt till mig, oftast får jag höra den via omvägar. Svaret? Att jag är här för att jobba, att jag ser ett syfte med att vara här och att jag inte i första taget kan avsluta det jag påbörjat.
Men sen finns också en annan aspekt av valet att bo här och inte där, bortom jobb, visioner och världen som visst skulle räddas. Jag har länge velat leva ett enkelt liv, ett liv där varken ägodelar eller kalendern skymmer sikten för vad som är viktigt. I Sverige måste ett sådant val aktiveras varje dag, på grund av ständig motvind. Här, medvind. Om jag vill konsumera något blir det ett femtimmarsprojekt, minst – om det handlar om möbler kan vi räkna med en månad eller två. Reklamen lyser klart och fint med sin frånvaro, ingen uppmanar mig att köpa någonting (ja, förutom en sjalförsäljare igår, rätt lätt att tacka nej) och ingen lurar mig att mitt liv kommer bli perfekt med en ny mascara. Vi lever väldigt fint i jämförelse med många av våra grannar, men ändå betalar vi lägre hyra än vad våra vänner gör för en tvåa närmare stan och avgaser. Visst kan jag vara stressad även här, men hur hektiskt det än blir behöver jag aldrig svara en vän som vill fika med orden ”kanske nästa torsdag?”.
Så varför lider jag här? Jo, det är så väldigt mycket enklare.
አዲስ ተስፋ :: Nytt hopp 