Den i särklass vanligaste frågan jag får är hur vi kommunicerar i vår familj, så varsågoda:
Jag pratar svenska, engelska och amarinja.
Tariku pratar hadinja, amarinja, engelska och numera en del svenska och tigrinja.
Esaias pratar inte alls förutom aoaonjaääänaa. Vi vill att han ska kunna säga mer i framtiden.
Tariku och jag lärde känna varandra på en tid då hans engelska var superbegränsad och jag inte kunde någon amarinja alls – vår relation har således förts framåt med hjälp av en slags hittepåengelska uppblandad med svenska och amarinja när vi inte kan ordet på engelska eller när ett annat språk passar bättre. Exempel: Take away your snor.
Och så kan det ju inte fortsätta, för då skulle Esaias aldrig kunna göra sig förstådd förutom i den närmsta kretsen.
Därför, plus att man lätt blir less på tiotusenspråklivet, har vi börjat sålla. Bort med engelskan! Hit med amarinjan! Så lite svenska som möjligt!
Engelskan betyder ingenting för oss förutom att den är lätt att ta till. Svenskan får vi alla tre på annat håll (och observera att jag är Tarikus fru, inte hans pedagog), plus att jag alltid pratar svenska med Esaias. Kvar blir amarinjan, språket som jag behöver uppehålla, som gör att Tariku kan uttrycka sig fritt, som Esaias ska få lära sig. Plus att vi kan vara hemliga hela tiden!
አዲስ ተስፋ :: Nytt hopp 
Hej!
Jag har en vän som är från Finland, gift med en man från Gotland, Sverige. De har tre barn och har kört med systemet att hon har bara talat finska med barnen, han har bara talat svenska och när familjen varit tillsammans har de talat svenska. Alla tre barn är tvåspråkiga nu, i vuxen ålder. Det kan vara jobbigt att vara så konsekvent hela tiden, men det verkar fungera. Min kusin i USA försökte i början tala svenska med sina barn, men till slut blev det bara engelska och det har hon ångrat, eftersom de inte lärde sig svenska alls. De kunde inte prata med sin mormor hemma i Sverige… Rim och ramsor är toppen för små barns språkutveckling! Sjung också mycket och prata om allt ni gör tillsammans! 🙂
Tack Carin för bra input! Att prata svenska respektive amarinja med Esaias på tumanhand kommer naturligt, men så otroligt svårt det är att vara konsekvent när vi pratar med varandra!