Under en föräldrautbildning som vårdcentralen ordnat (sjukt bra grej för övrigt, det borde någon exportera) diskuterades vaccinationer och det faktum att vissa avstår på grund av en eventuell, ej vetenskapligt bevisad risk för autism. Om detta vet jag inte mer än vad en snabb googling fick fram, och enligt vissa principer får jag inte föra någon talan då varken jag eller mitt barn har autism. Men upprörd blir jag ändå. Är vi så historielösa, så frånkopplade omvärlden, att skräcken för en biverkning är större än skräcken för difteri, polio och stelkramp? Vaccinationer har förändrat världen och räddat många föräldrar från avgrundsdjup sorg, samtidigt som vaccinationsprogrammens frånvaro skördar liv. Och då blir jag något irriterad när nyblivna föräldrar skräms upp av någon som inte kan skilja på myror och elefanter. Elefanter som dödar barn.