Jag förundras över hur tanken på vad andra ska tycka är ungefär bäst på att hämma kreativitet. Och så förundras jag över det där rackarns landet som aldrig släpper taget. Gång på gång får jag idéer på blogginlägg, men låter bli att skriva eftersom de skulle innehålla det ljuvligt klingande namnet Etiopien. Jag bor ju i Sverige nu, tänker jag, inte kan jag älta Addislivet i all evighet. Åtminstone inte offentligt, inte för ofta och inte utan bortförklaringar.
Men det kan jag ju visst. Det är lätt att ta personen ut ut Etiopien men svårt att ta Etiopien ut ur personen; kanske måste jag själv acceptera att mitt hjärta till viss del kommer att vara där. Den som inte vill läsa om mina jämförelser, minnen och lärdomar – inlägg som innehåller Etiopien på ett eller annat sätt – behöver ju inte leta sig hit. Den som vill läsa får, hädanefter.
አዲስ ተስፋ :: Nytt hopp 
hurra! mer etiopien! eller framförallt: mer elin! så länge det är du som skriver så får du skriva om vadhelst som ligger på ditt hjärta och svingar runt i din hjärna. jag har en förnimmelse och viss förhoppning om att det snart kommer att handla om en ny liten människa… hurra och grattis för att idag gå in i 39e veckan!! KRAM och välsignelser från ovan!