Det är måndag morgon och jag sitter i köket och jobbar, vilket just nu betyder att jag läser på om EFS mission och ser till att jag får en någorlunda koll på diverse satsningar runtom i världen. I kombination med den etiopiska musik jag lyssnar på får projektbeskrivningarna mig att längta lite extra efter allt det som gömmer sig där bakom. Varje projekt får en rad i min anteckningsbok och när jag kommer till de projekt som jag besökt eller till och med jobbat på får jag nästan svindel – om dessa etiopienprojekt rymmer överflöd av liv borde väl projekten i Eritrea, Indien och Malawi göra detsamma? Så väcks en respekt för de lokala sammanhangen och en tacksamhet över att de senaste årens erfarenheter kan göra denna soliga måndagsmorgon ännu lite vackrare.
አዲስ ተስፋ :: Nytt hopp 