I höstas vände min magtur – jag som alltid varit friskare i Etiopien än i Sverige fick sålla mig till ledet av nordbor som ligger hemma i olika former av magsjuka titt som tätt, ställa in jobb och tappa både energi och kilon. Vilket i sin tur gjort mig ännu lite mer tacksam över alla de gånger jag kunnat svassa runt på smutsiga lunchhak, strunta i att tvätta händerna och dricka kranvatten utan att bli sjuk. Och lite mer förstående inför vad det är som får en att trivas i ett land som detta, en insikt om att det varit förhållandevis lätt för mig. Jag har inga större problem med att bekanta står och håller min hand, jag är bekväm med att mitt i en tillställning behöva hålla ett oförberett tal och språk har alltid varit en av favoriterna på skolschemat. Hur skulle jag ha sett på Etiopien om jag tyckte det var jobbigt att duscha i kallvatten eller blev irriterad när folk ber lite yvigt? Eller om jag från första dag bott på en toalett?
På den oförskämt friska tiden
አዲስ ተስፋ :: Nytt hopp 