Under några år på Uppsala universitets statsvetenskapliga institution fick jag lära mig en massa om ekonomiska utvecklingsteorier, bildandet av sociala rörelser och uppsatsskrivande.
Väl på ”fältet” som denna helt vanliga huvudstad kallas i utvecklingskretsar växer ständigt min fascination över det ämne som inte berördes i kurslitteraturen eller på föreläsningar; korruption.
Visst, det finns mycket som går in under ämnet utvecklingsstudier, men jag undrar om det är något som är så relevant som korruptionen – utvecklingens största fiende. Den är en igel på varje godhjärtat försök att nå förbättring, den gör att varje steg framåt blir två steg bakåt.
Jag minns så väl den soliga dag i Kampala då en av de anställda i den lokala kyrkan envisades om att ge mig ett kvitto på bensinen vi betalat för. Varför skulle det vara så viktigt? undrade jag en kort stund tills polletten föll på plats. I ett av världens mest korrumperade länder får vi inte lämna några luckor tomma.
Varför är det då så svårt att förstå, eller ens prata om? Jo, för att vi kommer från ett av världens minst korrumperade länder. Där system är vattentäta och varje handling av korruption blir en skandal, där det alltid alltid alltid är fult att utnyttja allmänna medel för egen vinning.
Det finns rötter till detta fula träd, det finns åtgärder. Men innan vi börjar prata om dessa, låt oss enas och prata om detta enda:
Korruption existerar.
አዲስ ተስፋ :: Nytt hopp 
Jag har faktiskt tänkt på det sen jag kom hit nu. Hur noga det är med kvitton. Och hur det står på många affärer och caféer att inte betala utan att först ha fått kvitto. Det skulle jag aldrig någonsin tänka på i Sverige.
Hmm, det jag egentligen vill säga är väl att jag håller med; korruption existerar.