Nu förstår jag äntligen det eviga springandet mellan etiopiska myndighetskontor; det vi i Sverige gör med telefonen gör man i Etiopien med benen. ”Du ska få prata med din handläggare, jag kopplar dig till hennes telefon” eller ”det är en ny handläggare nu, jag ska koppla dig dit” eller ”du måste prata med en annan avdelning, jag kopplar dig tillbaka till växeln” blir i Addis Abebas byråkratiska djungel; ”du borde prata med någon annan, några kilometer bort.”
Så vad gör man? Man låter sig kopplas vidare, eller sätter sig snällt i bussen som tar en till en annan stadsdel.
አዲስ ተስፋ :: Nytt hopp 