Jag tyckte du var överdriven, stal uppmärksamhet från saker som behövde den bättre och i ärlighetens namn gick du mig på nerverna. Jag blev stressad av alla mail och blev frustrerad av att behöva göra alla ärenden på internet då det enda jag ville var att träffa en riktig människa. Nuförtiden är det annorlunda. Förlåt kära informationssamhälle för att jag under så många år tagit dig för given. Jag saknar dig ju. Din effektivitet, din struktur, din logik… Din information. Livet är inte detsamma utan dig. När jag springer mellan olika myndigheter och träffar en massa människor men ändå aldrig åstadkommer något, då minns jag alla de dagar jag kunde få en massa viktiga saker gjorda bara genom några klick på datorn. Nej, jag förstod inte vad jag hade innan jag förlorade det. Du är så tydlig och nu vet jag med hundraprocentig säkerhet att det är tydlighet jag vill ha. Om du trots mitt tidigare agg vill ses igen finns jag här i Etiopien och väntar på dig. Kära informationssamhälle, du är så välkommen.
🙂 Jag förbereder mig med skräckblandad förtjusning att som effektiv arbetare flytta till det som verkar vara ett högst ineffektivt land…men, kul ska det ändå bli!
🙂 Jag ser med skräckblandad förtjusning på att en effektiv arbetartös som jag ska flytta till detta till synes ineffektiva land. Det blir nog någonstans nyttigt och ofta säkert frustrerande. Du får vara mitt stöd kära du!
Pingback: Jahaja | አዲስ ተስፋ :: Nytt hopp