Denna soliga majfredag har jag funderat på hur tillit och utveckling korrelerar. Börjar människor samarbeta och göra utbyten för att de litar på varandra redan i förhand eller är det just detta som skapar tillit? Och varför verkar det som att människor med lite mer pengar på fickan har lättare att ge andra förtroenden? Jag synar tanken att materiellt fattiga är bättre på relationer, då det istället tycks vara så att folk vars ekonomiska status är något högre till större grad har upptäckt att pengar aldrig kan ersätta mellanmänsklig kärlek. Men vad kommer först? I en människas liv, i samhället?
Hönan och ägget, dessa grundpelare i den etiopiska kosten och i min hjärna.
Djupa tankar, himla intressant! Jag tror varken att pengar eller icke-pengar föder tillit, det måste vara något annat! Eller Någon annan. 🙂 Däremot skapar nog tillit en slags inre balans i livet, oavsett grad av utveckling. Filosoferar vidare…