Kristendomen var ett örnevangelium,
sprunget ur den högsta klippspetsens näste
på blanka störtflyktsvingar.
Men vi tuktade dess djärva fjädrar,
rätade fackmässigt ut dess rovdjursnäbb,
och se – det blev en svart fågel,
en pratsam och tam korp.
Kristendomen var ett lejonbudskap,
ständigt på jakt efter varmt och levande byte,
ett ungt lejon av Juda.
Men vi klippte dess skarpa krökta klor,
stillade dess törst efter hjärteblod
och gjorde det till en spinnande huskatt.
Kristendomen var en ökenpredikan,
snål och vass som den pinande africus,
brännande som ökensanden.
Men vi gjorde den till en trädgårdsidyll,
aster, reseda och fromma rosor,
ett stämningstycke i örtagård.
Herre, tag hand om vår fromma ynkedom!
Giv den snabba örnvingar och vassa lejonklor!
Giv den doft av vildhonung och samum
och säg sedan med döpare-röst:
Detta är den seger som övervinner världen.
Detta är kristendom!
Nils Bolander (1902-1959)
አዲስ ተስፋ :: Nytt hopp 
Får gratulera så mycket. Mor och far skvallrade vidare efter att ha pratat med Ingrid. Kan hälsa även från Kerstin Oderhem som gästar oss över natten.
Blev dessutom lycklig när jag såg dikten som jag läst och bråttats med i omgångar. Bolander är bra.
Kram från ett pudrat Linköping där gårdagens regndroppar aldrig smälte i skuggan.
/Mia