Björklöven som gör en alldeles sprudlande glad på våren väcker en augustiförmiddag inte alls särskilt starka känslor. På samma sätt är det lätt att vänja sig vid alla dessa okända människor som helt enkelt är jättefina. Men idag var en nådens dag, då jag påmindes om hur fantastiskt det är när en okänd medelålders man häller vatten ur en kanna så jag kan tvätta händerna även fast kranvattnet är slut. Hur roligt det är att gå hem då en vakt utanför en myndighetsbyggnad säger hej och ger några kommentarer om livet. Och fröjden när en liten kille sitter och sjunger bananas bananas bananas utanför fruktaffären.
Hur roligt det är att gå hem då en vakt utanför en myndighetsbyggnad säger hej och ger några kommentarer om livet.
Tummen upp.