Utsidan vs insidan

Inte långt från min gata bor en familj. En släkting till denna familj flyttade utomlands för att senare komma tillbaka på besök, lite rikare än förut, och som sig bör ville han göra något för sina släktingar som levde ett liv långt ifrån lyx och platt-tv. Vad gjorde han då? Jo, han köpte dem en grind. En fin svart grind med gyllene dekorationer och tillhörande stenmur att sätta upp runt bostadsplatsen. Så nu står den där, grinden. Muren likaså. Men innanför ser det fortfarande likadant ut, som om förändringen inte nådde ända in eller – smått hemska tanke – det helt enkelt var viktigare att putsa på fasaden ut mot vägen än det faktiska huset.

Det är nästan svårt att hålla sig för skratt inför denna märkliga prioritering. Tills man riktar blicken mot sig själv och fnittret fastnar i halsen samtidigt som polletten trillar ner; utsidan vinner många segrar utan nämnvärt motstånd. Det krävs mycket tro för att våga satsa på inifrån och ut-principen, men om insidan tillåts vinna kommer det med största sannolikhet också märkas utifrån. Och då slipper vi stå där med en guldbeprydd mur som knappt ens kan dölja det som håller på att falla sönder innanför.