hände det som aldrig händer: jag blev sjuk. På riktigt magsjuk, efter att mina vänner och jag tänkte att indisk mat skulle vara ett fint komplement till den i övrigt totaletiopiska kosten.
I vanliga fall är det i Sverige jag råkar ut för matförgiftning och liknande, vilket gjorde att min omgivning såg det hela som lite allvarligare än när gemene volontär får magkris (vilket kan hända ganska ofta). Så cheferna kom och hälsade på. Snällt.
När jag ser tillbaka på min enda magsjukedag i Etiopien kan jag lära mig mycket. Som att WSG-cheferna inte riktigt beter sig som mina tidigare chefer, bortsett från min bror förstås. Plus att Indien inte är min grej.
aisush! Skönt att veta att du blir väl omhändertagen, jag hade kommit med juice på sängen om jag hade vart där…
Har du tagit bilderna på dem? Jättefina. Och så väldigt fint att de kom och besökte dig. Det är som att det berör lite extra i hjärtat att läsa om.