Tydligen har jag lätt att glömma. Hur allting luktar, att vägarna är kantade av palmer och känslan av trötta öron när man somnar. Hur självklart det är att prata med fruktförsäljare, skoputsare och tuggummibarn om vilken mat som är bäst eller hur bra Etiopien egentligen är. Hur otroligt mycket jag älskar mina vänner här.
Tack och lov blir jag snabbt påmind och jag är enormt tacksam över en egentligen ganska simpel grej: att vara tillbaka.
Bra att allt resande funkat och att tåg och sånt kom fram. Stor kram!
åh. jag vill också vara tillbaka! särskilt just nu! ta hand om joakim om han inte pallar det själv, lova! visa honom det bästa och ta med karl´n till beza på söndag, please!