Något desperat

Varsågoda kära bloggläsare, här bjuder jag på en sammanfattning av en lång och krånglig historia:

1. Jag fick för mig att det är i Etiopien jag ska bo, arbeta och leva.
2. Etiopiska ambassaden i Stockholm fick för sig att 3 månaders visum fick räcka.
3. Migrationsverket i Addis Abeba fick för sig att de kan förlänga mitt visum med 15 dagar.
4. Arbetsmyndigheten i Addis Abeba fick för sig att jag hade alldeles för få stämplar på mina papper och alldeles för få brev från andra myndigheter.

Resultat: Jag är rätt hjälplös. Allt byråkratiskt talar emot mig. Men det märkliga är att mitt i detta kaos blir jag säkrare än någonsin, det är här jag vill vara. Sega myndigheter är ingenting i jämförelse med det arbete jag kommit hit för att inte bara påbörja utan också fortsätta med, en bra tid framöver.

En vän påminde mig just om att Gud är större än staten och i det här läget finns det garanterat ingenting förutom bön som kan förvandla den här situationen. Ni som ber, snälla be!