Jag vaknar med ett leende, hjärtat slår slag efter slag av förväntan. Känslan har funnits där förut, men aldrig så tydligt, aldrig så ihärdigt, aldrig så tidigt på morgonen. Natten har inte varit särskilt lång och gardinerna skvallrar om att solen inte lyser idag. Men ändå, vissheten om att det finns mer att hämta, mer liv att leva. Äntligen, som en viskning som trots sin låga ljudnivå aldrig kunnat vara tydligare:
Jag börjar ana vad det innebär att vara kristen.
Jag börjar ana vad det innebär att vara beroende av Gud, för om han inte gör något är det kört för längesen. Att det handlar om en levande relation snarare än aktiviteter, verksamhet eller annat religionsutövande. Att få ana lite av andra människors mörker och i samma stund veta att ljuset inte bara lyser litegrann utan ständigt och extremt klart. Att det kostar och kostar på, men att det samtidigt är så sjukt värt. Så sjukt värt.
አዲስ ተስፋ :: Nytt hopp 
Jag ska bara berätta för dig att du har en helt underbar mamma! Men, det kanske du redan visste 🙂 Har pratat om och blivit peppad för en missionhelg i Hortlax. Vi ser fram emot detta! Sen är du också underbar, det var fint att prata igår. Kram kram!
Det visste jag redan att hon är! Å vad jag vet det.
Och fantastiska DU – tack själv. B kan vi lita på, han hade redan mailat dig när jag frågade och ska styra upp allt det andra nu 🙂
Det är så fantastiskt att läsa om vad Gud gör i dig!