Om att kanske våga ändå

Det finns så mycket jag inte kan, så mycket jag inte är. Jag kan inte förändra världen, jag är efter åratal av övning fortfarande usel på att läsa budgetark, jag har ingen yrkesutbildning. I våras kom jag dock till en punkt då en särskild frågeställning var mer ihärdig än felaktigt uttalade amarinjaord: Vad är alternativet? Att inte våga?

Kritiskt tänkande och nitiska analyser har många effekter, en mindre charmig sådan är den tunga blöta filten av alldeles för idogt ifrågasättande – vilket leder till politisk korrekthet i kombination med passivitet. För så länge vi inte vet vad vi ska göra behöver vi inte göra någonting och finns det inget rätt och fel har vi heller inte något ansvar. Tack och lov finns det ett alternativ. Vi får lära oss att gå fastän vi snubblar efter varje försök till steg, vi får tro utan att veta allting alltid, vi får ta oss lite lite vatten över huvudet, för att sedan märka att vi har lärt oss att simma. Vi får våga. Det alternativet är, börjar med och slutar i nåd.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s