Mina trötta ögon tittar ut över västra Addis, morgonsolen färgar bergen gula och avgastäcket har ännu inte lagt sig över staden. Gårdagens regn värms upp och lämnar marken, vita slöjor sveper sig runt eukalyptusträden medan skoputsarna packar upp sina arbetsplatser och gatorna sopas av kvinnor i klänning och stråhattar. Jag tar ett djupt andetag och inser att den sista dagen kom fastän jag aldrig bett den komma. Och även den sista dagen är så smärtsamt vacker.
Jag är så glad så glad att du mår bra, har haft det bra och above all: att du är på ingång! Fina fina vän, vi har saknat dig så mycket.
Kära du. Du har ett äventyr framför dig! Addis är inte klar med dig…
ok, addis är inte klar med dig. men INNAN dess vill jag träffa dig massa massa! välkommen hem älskade vän!
När jag tänker på att jag snart kommer att få träffa dig blir jag faktiskt lycklig.
VÄLKOMMEN TILLBAKA.
Gröna ängar, blommande hägg som doftar, lamm som betar, björkar som slagit ut sina ljusgröna blad, storspovar som drillar, rabarber som tittar upp med sina gröna blad och en sol som nästan aldrig går ner… det är inte så tokigt här i Blåsmark heller!!
Hej du! Hur ser din sommar ut? Välkommen till sverige och grattis till att uppsatsen är klar!
Tack! Jag är mest i Pite – kommer du hit nåt?
Vi kommer tredje helgen i juli, 22-24:e. Jag kommer nog från tors till tis, (Jonas bara fre till mån). Träffar dig så gärna då om det passar!