Robel

Jag var med när han tog sina första steg på ett ojämnt trägolv. Jag förvånades över hur han slagit huvudet hårt hårt utan att börja gråta. Jag bar runt på honom så mycket att jag hade konstant nackspärr i några månader.

Robel har fyllt fyra och har numera fler kilon, fler ord och fler viljor. Helen! Jag älskar dig! säger han och pussar mig hårt på kinden, säger åt mig att äta mer och bär min tunga väska. Jag och hans mamma pratar om livets svårigheter medan Robel tar en promenad i mina skor. Robel har fyllt fyra och lever mer än någonsin.

4 tankar om “Robel

  1. hej elin! vi träffade också den här killen. han var så charmig och glad och vi ville ta med honom hem. det gör mig lycklig att läsa detta inlägg. kram till dig!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s