Följ med mig till min släkt, sa Daniel. Javisst, sa jag. Två timmar till Ambo (Etiopiens svar på Ramlösa antar jag), ännu en buss till hålan/den lantliga idyllen Gudar, därifrån en halvtimmes promenad uppåt bergen. Där kan man mata loppor utan större ansträngning förrän efteråt, äta injera tills man blir mätt och då få ungefär två portioner till på sin tallrik, inspektera vapen och bestiga berg i flipflop. Och se när solen går ner såklart.
-
Följ
Följer
Har du redan ett WordPress.com-konto? Logga in nu.
አዲስ ተስፋ :: Nytt hopp 
så många gånger jag åkt förbi där och tänkt att där på bergssluttningen, där lever daniels familj, så väldigt annorlunda liv.
föresten, skicka hit lite injera när du får över är du bussig.
tänk att det finns på riktigt, gudars skymning! vackert. jag blir alltid lika bubblande glad när jag ser ditt foto på vårt kylskåp (rätt ofta) och när det står att ”addistesfa (1)” uppe i bokmärkespanelen (något mindre ofta). ibland är det rätt nedslående att läsa, just nu orkar jag liksom inte med all skit i världen. men det är bra. reality check, check! det gläder mig att du verkar fortsätta ha det bra ändå. jag har varit i karlstad + lite annat fläng men är nu tillbaka i Uppsala, ett sommarjobb rikare (i Gbg) och med massa tentaplugg på agendan. tänker på dig!! hälsa daniel.
KRAM!
Hörru Illa, har du fått korten jag skickade på eposten?