4 dagar till avfärd. Veckan har varit fylld av vemodiga dagar, med en konstant märklig känsla över att behöva säga hejdå till nära och väldigt kära. 4 dagar till avfärd och jag upplever bara den ena sidan av fenomenet ”åka till Addis” – den svenska. Hejdå hit och packning dit, Dukoral hit och planerande dit. Men så lyssnar jag på en etiopisk sång, ser filmer från mitt hjärtas stad eller möter en av Uppsalas förhållandevis få etiopier och anar att det finns en fortsättning. Att andra sidan av avfärdsdagen kommer bli helt fantastisk.
… gå.
አዲስ ተስፋ :: Nytt hopp 
Hej hej!!
Hej Elin!
Vi följer dig från hemsidan. Skriv gärna något så lägger jag ut det!
Lycka till.
Kul med blogg. Vi är hos Max, han sover. Alla hälsar.
det är nånstans nu det går upp för mig. efter att hemgruppen gått hem och jag kollar din blogg. första gången men inte den sista. idag har jag inte bara tagit farväl av en kär vän som jag – om jesus dröjer och vi båda får leva – troligen möter igen om tre månader. jag har också tagit farväl av en del av mitt liv som inte kommer åter. jag och jag och jag. men det är DIG jag tagit farväl av och det är DIG jag redan saknar så hjärtat blöder och ögonen tåras. elin; jag önskar dig en fantastisk start på ditt liv efter uppsala. jag önskar dig all Guds välsignelse och ledning på färden. jag önskar dig njutning och kärlek, glädje och värme. tack! och far väl. vi ses snart igen. PUSS!